Det är inte alltid upp till mig

Nackdelen men också kanske fördelen med att inte äga sina hästar är att det slutgiltiga beslutet alltid ligger hos ägaren. Ansvaret och bedömningen är aldrig upp till mig. Det är en trygghet att kunna falla tillbaka på ägaren och veta att det finns någon som känner hästen utan och innan och som bestämmer hur saker ska hanteras och göras. Samtidigt så vill man ibland helt och hållet ta egna beslut men dit har jag inte riktigt kommit.

Jag är aldrig skyldig att skriva ut vad som händer med de hästar som jag själv inte äger eftersom ägarna inte har valt att ha deras hästar offentliga här på min blogg. Det är inte min skyldighet att skriva om deras upplägg, om deras träning eller om deras tävlingsresultat. Jag behöver inte, om jag inte vill, skriva ut vad som händer med dem när de inte längre står kvar hos mig. Jag behöver aldrig förklara mig.

Jag är riktigt glad över alla hästar som jag har fått låna genom alla år. Otroligt tacksam för förtroendet att rida alla hästar som tagit mig ett steg framåt på vägen. Sedan har saker inte alltid slutet som vi alla har hoppats men det är sådant som händer. Det är den sortens information som jag inte alltid har rätt att dela med mig utav även om jag ibland skulle vilja förklara, men det handlar om att visa respekt mot alla parter.

1

Planerar inför vintern

1920

Det är oktober nu och säsongen går mot sitt slut. De sista tävlingarna är anmälda och det mörknar mycket fort om eftermiddagarna nu. Inte alls speciellt roligt men jag är väldigt glad för den fina höst som vi fått. Även om det är ruggigt väder vissa dagar så har det varit torrt och varmt. Regnet har smugit sig fram nu den senaste veckan men inte tidigare. Har något svagt minne av frost och elände förra året?

Vinterns fokus kommer att ligga på att stärka Gabina och förbereda henne för den kommande våren. Efter vilan så har hon kommit ifatt riktigt bra och vi är startklara för LB/100cm känner jag. Med lite träning så kommer nog övergångarna att sitta bättre och bättre också, där har jag egentligen varit för slarvig och o-konsekvent så det brister lite. Tanken är att endast ha henne ”i träning” i vinter eftersom det inte alltid är speciellt roligt att rida och hålla igång hästar under vinterhalvåret. Samtidigt är tanken att hålla ögonen öppna och planera hästeriet inför våren då jag har tänkt att rida så mycket som det bara går. Om jag senare känner att jag har för lite hästar så finns det hästar att hämta hem men det väntar jag med tills vidare.

I vinter gäller det också att ta vara på dagens ljusa timmar och verkligen följa planen. Ridhuskort har vi så möjlighet att rida till ett ridhus en bit bort finns, men också att köra iväg till Vänsta Gård och rida där de tider de inte är bokat. Ridbana på gården har vi så länge som vädret håller sig bra. Jag minns hur mycket energi som vi la ner på Pondus i vintras och vilken enorm skillnad som det blev. Vi red markarbete tre dagar i veckan med bommar, studs och serier. Vi växlade markarbetet och dressyren med volter och halvhalter och tillslut så kunde vi se resultat i en förbättra teknik. Tyvärr så kunde vi aldrig visa det på tävling men det var roligt att känna hur veckorna gick och hur han blev starkare och starkare i kroppen.

Det absolut roligaste är att se och känna skillnaden. Se att jobbet man lägger ner ger resultat. Att verkligen kunna sitta och leka med känslan och pressa precis över gränsen för att snabbt gå tillbaka och berömma. Leka med intervallet mellan att det känns lätt och svårt, se hur mycket det går att töja på gränserna och även se att gränserna tillslut förskjuts längre och längre i takt med utvecklingen.

Dreams don’t work in comfort-zones ♣

Vikten av rätt människor i sin omgivning

Det är otroligt viktigt att ha rätt människor runt omkring sig. Litar man inte på människorna i sin närhet så kommer det alltid att finnas orsaker till att bromsar upp sin egen förmåga att utvecklas. Det går aldrig ta ett steg vidare när det finns någon eller något som håller en kvar.

Runt mig har jag valt att ha mina vänner, personer som jag vet vill mitt bästa. Som vill att det ska gå bra för mig och som kan berömma mina goda insatser och stötta mig när någonting blir mindre bra. Det ska även personer som jag blir genuint glad för när det går bra för dem. Jag ska kunna berömma, stötta och peppa mina vänner att ta ett nytt steg framåt utan att känna avundsjuka eller missunnsamhet. Delad glädje är dubbel glädje.

Jag valde bort en del människor för något år sedan eftersom jag inte kände att de kunde se mina framgångar utan bara kunde uppmärksamma mina motgångar. De kunde bara kommentera det som inte fungerade och som inte var bra men aldrig någonting mer. Sådana människor behöver varken du eller jag när vi strävar framåt. Det är aldrig fel att vilja mer än någon annan, men låt aldrig någon annans vilja hindra dig från att drömma. De är drömmarna som leder oss närmre våra mål.

Just nu har jag riktigt fina vänner som finns där för mig när jag ber om det. De önskar mig all lycka i världen precis som detsamma önskar jag dem. Jag har fina föräldrar som vill att jag ska nå mina drömmar och jag har människor som hjälper mig med det. Det är så otroligt viktigt att ha rätt människor på rätt ställe.

14620098_10208139063822501_1418112307_n

Strömsholms RSF – Gottfrid KAN

Här är en film på Wasa från LA/110cm. Vi gjorde en mindre bra LB på den här tävlingen och därför är jag riktigt glad att jag kunde ladda om och gå in i LA/110 och göra den här rundan även om det inte är en av våra bästa. Det syns att jag rider hela banan iallafall och därför blir det spänning och inte lika bra språng. Men fyra fel får man ändå vara nöjd med. 

Strömsholms RSF – 16/10

LD – 0fel
LC – 0fel (samma bana)

Just nu kan jag inte låta bli att glädjas åt de framsteg som Gabina har gjort. Det går så fort att se skillnad från gång till gång när man sitter på en yngre häst. Gabina är fem år gammal och vi har gjort fyra stycken starter i hoppning. Nu efter den längre vilan har hon tävlat två gånger och varit felfri båda klasserna. Hon går från klarhet till klarhet och det är riktigt roligt.

Det är en annan slags glädje att vara felfri med Gabina och med en äldre häst. På en äldre häst rider man för rätt avsprångspunkt, rätt antal galoppsprång mellan hindren. Det är lättare att vara besviken när du sitter på någon äldre för då är det lättare att lägga skulden på sig själv och se sina misstag. När du sitter på en yngre häst är målet att guida den runt banan, finns där och stötta när det blir fel men samtidigt låta det bli fel och bara rätta det som går. Alla rätt och alla fel läggs på rutinkontot och det tycker jag verkligen att det har gjort med Gabina. Vi är helt klart påväg åt rätt håll!

Redan en ny vecka

Det är en aningens dött från min sida eftersom jag har svårt att hitta inspiration till vad jag skulle kunna tänkas skriva men jag tror att det kommer att bli bättre med tiden.

Saker har blivit bestämda, ändrade och ändrade igen men nu tror jag att det kommer att bli bra. Min vår kommer att bli så bra och jag ser med spänning fram emot vad som väntar. Jag skrev förut att jag ville köpa in ponnys och sälja vidare under våren och tankarna går fortfarande däromkring men mitt hjärta har redan tagit ett annat beslut som jag hoppas på att jag kommer kunna presentera senare i höst.

Tävlingssäsongen börjar lida mot sitt slut och som det ser ut nu blir Gabina kvar i vinter, inte mig emot. Nu börjar vi verkligen att hitta varandra och förhoppningsvis, om allt stämmer, så hinner vi debutera LB innan tävlingarna tar slut. Wasa åker hem när säsongen är över och det lutar mot att sista starten blir på Strömsholm när Distriktsmästerskapen går, v.45.

918

Morgonmys på lösdriften


Stallet är färdigt och hästarna fick lite senare frukost imorse. Var ner till lösdriften med fölpellets till Gazima och hittade henne sovande bland höet. Treåriga Ganza(dräktig med Little finnigan de la Praz) har tagit på sig barnvaktsrollen och tränar för att bli mamma i vår! 

Fredag 14.10.16

Grejade i stallet hela morgonen för att sedan åka och hämta ponnyn ni ser på bild nummer tre. Snabbt byta om hemma för att hinna rida ut Wasa. Gabina fick en promenad upp och ner för en backe i skogen för att gå ur sig träningsvärken från igår. En bättre fredag blev det för mig och imorgon tar jag veckans första sovmorgon och sedan är det fyra hästar som ska ridas. Gabina och Wasa ska fixas inför söndagens tävling och sakerna ska packas.

Genton

Jag minns inte hur mycket jag skrev om Genton i somras när han stod hos oss för försäljning. Dock blev hand såld vid första provridningen redan efter tre dagar. Men hittade just den här filmen från en gång när vi var i ridhuset med honom. Han stod kvar för träning i drygt en månad innan de nya ägarna köpte honom.

Efter att jag suttit på Genton en gång så kändes det bara WOW. Man förstår när man sitter upp på en ponny som ger den känslan varför en del hästar måste vara dyrare än andra. Alla ponnys kan inte leverera en så enkel känsla och ge så bra ridning och har man då en ponny som kan det så ska den kosta. En 7årig ponny som gick MSVB hoppning och LA dressyr. Det är inte många ponnys som kan det? Man får vad man betalar för helt enkelt. Det gäller samma med Gabina, hon är ung och hon kommer att bli riktigt bra om man förvaltar henne på rätt sätt och då köper man någonting för framtiden.