Jag är glad över att jag aldrig fastnat innanför fyra väggar

När jag fick ”min” första häst så var ridhus aldrig på tal. Att stalla upp häst på anläggning fanns inte med i tankarna, det kostade alldeles för mycket. Vi hade istället lyxen att hitta ett stall som låg 700m från mitt hus, i ett stall där vi hade fantastisk hjälp från Delmar som alltid tog ut alla hästar varje morgon, som alltid mockade mina boxar, fodrade alla mål, som bytte täcken, hängde på tork och pysslade med hästarna. Han har alltid ställt upp på oss när det har behövts och jag tror att det varit mer värt än något ridhus i världen.

Från att jag fick min första ponny så har jag fått rida ut. Vi hade tillgång till en liten paddock på kanske 14x25m(ingen aning faktiskt) men den fick vi rida till, skritt 10-15minuter. När vi sedan stod med två ponnys så red jag ut ännu mer. När jag tänker tillbaka på mina första år med häst så minns jag främst alla sena vårkvällar när jag och min vän Jennifer red ut i över 2h, minst fyra dagar i veckan. Skoldagar som helgdagar. Jag minns hur man red längs grusvägarna och hur naturligt det var att det faktiskt tog så lång tid att rida. Lyxen att trimma dressyr i ridhus är en lyx jag är glad att jag inte hade. För idag förstår jag vikten av att aldrig fastna innanför fyra väggar. Vi tränade intervaller på grusvägarna, vi red dressyr på stubbåkrarna under den säsongen och vi red i skog och mark, ofta barbacka. Jag åkte på hoppträning två gånger i månaden och det var aldrig på tal om att byta stall, för vi hade det otroligt bra.

Där jag står idag får jag lika fantastiskt hjälp av Johanna men jag har också tillgång till en paddock på gården och ridhus med samma avstånd som jag tidigare hade till paddock. Möjligheterna att rida ut är andra, mindre skog och färre stigar men en fantastisk miljö i Strömsholm. Jag har möjlighet att få hjälp med min ridning flera dagar i veckan. Det är helt annorlunda men mina ridvanor är ungefär detsamma. Det är ut som gäller. Samtidigt är jag otroligt glad att vi tog beslutet att flytta, i första hand handlade det om att det inte var praktiskt möjligt att ha Pondus som hingst där vi stod då. Men jag har fått en bra grund i min syn på hästar genom den uppväxten med grusvägar och skog som bästa vänner. Jag tror att många fastnar och rider sina hästar allt för ofta i ridhus.

dsc_0734dsc_0062

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s