En inspirerande vardag


Inte en enda sak fick jag skurad idag fast att det var det som var planen. Jag var i stallet vid lunch och fodrade. Medan de åt sitt hö ute gjorde jag klart boxarna inne, packade påsar och förberedde för kvällen. Tog sedan in Tudi för att rida ut en sväng. Var sånt där precis lagom varmt väder. Inte för varmt men tillräckligt varmt för t-shirt samtidigt som det fläktade bra. Tudi var pigg och framåt hela tiden. Red inte speciellt långt men trav och galopp på vägen fick vi till. Resten av eftermiddagen blev lite lugn och vi tog tag i föl-skötningen som hamnat lite på efterkälken. Lennox som kunde gå i grimma och grimskaft första veckan har tappat intresset lite och ville mest av allt leka när vi tänkte träna på att leda honom i hagen. Ganista grimmade vi och ledde i boxen, bara tränade på att följa grimskaftet.

Det är så himla härligt allt när jag tänker efter. Jag har verkligen fått låna en så fin häst som kommer kunna lära mig så mycket. För det handlar verkligen inte alltid om att klättra upp i klasserna, hoppa högst eller tävla mest. Det handlar om att njuta varje stund och se motgångar som utmaningar och vilja bli bättre. Jag kommer att bli bättre tack vare henne, inte för att vi kommer stöta på problem utan för att hon kommer att ge mig en lösning när frågetecknen dyker upp, men hon kommer låta mig lösa uppgiften själv. Det känns fantastiskt att hon står i stallet och det känns fantastiskt att jag antagligen kommer att andas häst hela hösten men i en annan del av Sverige, men fortfarande tillsammans med henne.

Jag tror att det finns många sätt att hitta inspiration på. Många ryttare, tränare och hästmänniskor. Alla har något vi kan lära oss utav. Jag ser den miljön jag är i nu som väldigt inspirerande eftersom jag får vara med från start. Jag får vara med och forma och bygga fortroende för hästen som djur, utan att någonsin kunna kontrollera det. Det är speciell känsla som inte riktigt går att beskriva. Jag tror alla kan hålla med om att det är inspirerande att spendera en dag på läktaren på en större tävling, då kommer man hem fylld av motivation och vilja att bli ännu bättre. När jag kommer till stallet så vill jag inget hellre än att klappa, gosa och umgås med hästarna. Det är inte alltid ridningen som lockar utan stunden där man känner att någonting byggs upp och man hittar ett förtroende för varandra. Det är någonting jag skulle kunna tänka mig att jobba med en dag. För det är trots allt där allting någon gång började, med kärleken och intresset för hästen.

DSC_0054

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s