Som i en drömvärld och aldrig vill jag vakna


Det skaver lite. Skaver att det snart är dags att lämna över våra unghästar till nästa grupp som ska fortsätta att utbilda dem för framtiden. För det är ju först nu efter 8veckor tillsammans som jag känner att poletten riktigt börjar trilla ner, allt annat har bara varit någon slags transportsträcka utan att några riktigt hållplatser att vila vid. På onsdag rider vi examen och sedan är vi klara. Jag får passa på att borsta Hjärtat sådär mjukt med ryktborsten över ögonen som hon älskar. Det får oss båda att känna ett lugn i kroppen och det får mig att förlåta henne för alla nerver som hon stampat sönder. Fina Hjärtat, jag har nog lärt mig mer än vad hon har gjort om jag ska vara ärlig, för aldrig har tålamodet blivit satt på sin spets så tydligt som här.

En uteritt med unghästgruppen, ett pass med bommar tillsammans med Tequila och provridning av en C-ponny var dagens måsten. Det avrundade jag med att kvällsfodra i mitt egna stall. Ledighet när den är som bäst, imorgon går vi tillbaka till rutinerna igen.

Nu klockan 20.23 tänker jag ägna tid åt en uppgift som jag skickar in ikväll. Kanske eventuellt att jag bestämmer mig för att påbörja en annan uppgift som ska in om 15 dagar. Jag är ganska duktig på att skjuta upp allt till ett senare tillfälle men den här uppgiften tänker jag ta tag i från början.

Återkommer i veckan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s