Veckorapport

2

Vardagen rullar på och vi går in i vecka två tillbaka i skolan och med våra skolhästar. Jag har avklarat en helg med häst och anläggningsvård samtidigt som Tequila har levererat tre fina rundor på årets första tävling.

På fredagen red jag två klasser, en 110cm och en 120cm och Tequila hoppade fantastiskt bra. Mellan klasserna hann vi med att mocka boxar och göra klart eftermiddagen för skolans hästar och Tequila hann samla ny energi. Två felfria klasser blev resultatet och det kändes enkelt och okomplicerat. På lördagen startade vi 115cm och där fick vi ett nerslag ut ur den första kombinationen men det var ändå en bra runda. Det kändes skönt att starta upp säsongen på hemmaplan med bra och rytmiska rundor.

Börjar mer och mer hitta in mig på mina skolhästar. Mini och jag har mycket vi behöver komma överens om, bland annat tempo och vägval, men det är väldigt roligt och jag lär mig mycket. Idento känner jag sedan tidigare och det ska bli spännande att se vad som väntar oss i vår.

Veckans måsten blir att skriva en unghästuppgift som jag förövrigt inte ens har börjat med. Jobba med vårt examensarbete och göra klart terminsplaneringen för mina grupper i Köping. Det finns alltid att göra, det gäller bara att ta sig tiden för det.

Hästar i mängder


Det är redan torsdag och det innebär att den första riktiga skolveckan börjar lida mot sitt slut. Det kändes bra att inkastad i verkligheten igen. Att gå från ridhuset med den ena hästen för att göra iordning nästa. Jag älskar min vardag och jag älskar att dela den tillsammans med min klass och mina skolhästar.

Min unghäst Idento (*2013 e: Cardento) har gått två pass markarbete/hoppning och det var som att komma hem igen. Jag har saknat att rida honom, jag torvs så bra med honom och det ska bli roligt att börja sätta mål och planera för våren. Jag ska bara avsätta tid för att kunna göra det ordentligt någon dag. Det roliga är att det har hänt mycket med honom sen jag hade honom de första veckorna när skolan började. Han är betydligt starkare i kroppen nu och jag minns de mål som jag hade med honom i september, de är ungefär det som han börjat befästa nu. En längre hals och ett tydligare stöd på bettet, en bärigare galopp och en jämnare rytm.

Jag har fått provhoppat min vuxna häst Mini, första gången var det som tåget lämnade station utan att jag fick vara med och tycka till. Men hon är positiv och hoppglad. Jobba med lydnaden och lära känna varandra så kommer nog även det här att bli bra.

Tequila är i full gång och var på träning igår. Det är svårt, som alltid. Jag vet vart jag vill ha henne och det är svårt att känna att hon kommer dit. Men jag får fortsätta lägga tid på markarbetet så kommer det nog snart. Det blev bra på slutet och det känns bra inför helgens starter.

Klockan är bara 12.30 i skrivandets stund och tanken är att packa iordning Tequilas saker inför imorgon så att det går enkelt att köra henne till strömsholm när tävlingarna startar på eftermiddagen. Idento ska ridas och sen kommer jag att spendera kvällen pluggandes med Mirjam. Det är dags att börja skriva vårt examensarbete och första inlämningen är nästa vecka.

82746297_175997016813871_294424517856460800_n82945171_818095425372829_5353276254533451776_n

Be kind for no reason


Jag har tur som har så bra vänner. Mirjam och Tequila har fått hänga ihop de senaste dagarna för att jag ska få möjligheten att kurera mig och bli frisk igen. Det har inneburit att jag inte har behövt göra någonting ansträngande alls och låtit kroppen vila upp sig. Tequila har fått göra gymnastikövningar och avslutade denna vecka med ett hoppass i solen. Så som tanken är nu är att hon ska hoppa mer inför tävling för att sedan vara utan hinder veckan efter. Jag hoppas att det ska göra att resultaten blir säkrare och att vi slipper nedslagen. För som det är nu är det alltid lite för roligt att hoppa när vi kommer på tävling.

I och med att skolan börjar imorgon så var jag tvungen att provrida min nya skolhäst som jag har blivit tilldelad. Så idag satt jag upp på Heartache I am, Mini, och red ett lättare pass på stallplan. Första känslan som jag fick säger att vi kommer att trivas ihop och jag längtar till att rida vårt första pass för tränare innan det är dags att fundera över hur vi ska lägga upp träningen i vår. Det kommer att bli roligt, minst sagt.

Vi mjukstartar imorgon med morgon-HAV (Häst och anläggningsvård) och därefter kursintro för examensarbetet och under eftermiddagen rider vi lektion tillsammans med våra unghästar! 

Drömmer efter våren

DSC_0252

Veckan har bestått av redovisningar från de praktikuppgifter som vi har haft. Så en redovisning av mitt utvecklingsprojekt som var Kakans inhoppning samt en redovisning av ett temaarbete där vi skulle hitta ett förbättringsområde antingen inom hästvälfärd eller arbetsmiljö och därifrån arbeta fram en lösning. Där valde jag att utveckla en arbetsmiljöpolicy och göra en riskinventering för några av de delar som ingick i det dagliga arbetet på Skästa gård.

Jag har dragit på mig en envis förkylning som gjort att jag valt att avstå från ridning de senaste dagarna. Jag vet att om jag inte vilar upp mig kommer nästa vecka att spela ut mig. Som tur är har Mirjam som är nyligen hemkommen från Tyskland velat rida extra så hon har trimmat Tequila ett par dagar för att jag ska kunna ta det lugnt. Hon behöver ridas inför näste veckas säsongsstart då hon tävlar två dagar på hemmaplan Strömsholm.

Vi har blivit tilldelade nya hästar inför den kommande våren och jag är upp över öronen glad för de hästar som jag kommer spendera den kommande tiden tillsammans med. Jag har fått tillbaka min unghäst Idento som jag hade under mitt unghästblock och jag har blivit tilldelad Heartache I am aka Mini som jag tänker prova för första gången imorgon. Detta innebär att jag under denna vår kommer att ha mina två egna hästar som har individuella mål samt att jag kommer kunna tävla tillsammans med mina skolhästar. Det kommer att bli så himla roligt att se hur saker och ting artar sig.

En presentation av hästar kommer när skolan kommer igång och jag fått känna in mig på dom båda. Tacksam till tusen, det här kan inte bli annat än bra!

Idento, *2013 e: cardento

What we can learn from horses is infinitely more valuable then what we can teach them


Tillsammans med Tequila fick jag avsluta min helg på galoppbanan vid slottet. Jag njuter verkligen bakom hennes spetsade öron och hon var nöjd över att få sträcka ut i galopp utan att behöver väja för en vägg. Det här behöver vi göra betydligt oftare, så jag kanske ska försöka lägga in det här på schemat mer regelbundet så länge underlaget är så bra som det var idag. Nu vill jag bara ha en skolhäst så att turerna till slottet kan bli en del av den dagliga rutinen.

Veckorna går fort och helgerna går betydligt fortare. Jag har hunnit med att lämna in min sista uppgift från praktiken och bokföringen för vår studentkår är färdig. Jag har hunnit med att rida en kort tur på en annan häst i stallet, det går helt enkelt väldigt bra nu. Jag ser fram emot varje dag jag får träna tillsammans med Tequila och jag njuter av mina hästars sällskap, det är ovärdeligt.

Ny vecka på ingång och det väntas redovisningar, träning, skolstart, jobb och dessutom fyller jag år. Det kommer att bli en bra vecka!

Lördag


Det var en vacker lördagmorgon när jag släppte ut hästarna idag. Marken var frusen och snön låg som ett tunt laget över gården. Hästarna tuggade sitt hö med soluppgången i bakgrunden. Det var ro för själen att bevittna. Jag trivs som fisken i vattnet i vårt stall.

Tequila trimmar på som vanligt. Det har blivit många vändor till ridhuset för henne på senaste tiden men det gäller att ligga i om vi ska kunna vara redo när tävlingarna börjar, det är inte långt kvar nu. Mycket fokus på markarbetet nu, bockar, studs och lösgörande arbete. Allt det där som alltid är så svårt. Att hoppa hinder är sällan ett problem men att få det att vara avslappnat på marken är mycket svårare än vad man kan tro.

Kakan vägrar fortfarande att dricka som hon ska så det blir många oroliga vändor till stallet varje dag och betydligt mindre portioner än vad hon behöver få i sig. Men jag hoppas att det vänder snart. Hon är uppenbarligen inte uttorkad så min förhoppning är att hon dricker precis det som hon behöver även om det gör oss alla galna och frustrerade.

Nästa vecka är jag tillbaka på Strömsholm. Redovisningar från praktiken. Det ska bli roligt att träffa alla igen. Höra om deras veckor och sen slängas in i vardagen igen. Njuta av sista tiden av programmet och göra det allra bästa utav det. Jag ser verkligen fram emot det här!

Det enda som är viktigt


Jag har aldrig uppfattat mig själv som en nojjig eller orolig hästägare. Jag är inte rädd att mina hästar ska gå sönder när de springer i hagen. Jag tror inte att de är gjorda av glas och behöver skyddas från världens hemskheter. Det är oviktigt för mig om de har lera från topp till tå när de kommer in från hagen, eller om jag glömmer ett par benskydd till ridpasset. Jag broddar inte ur när jag hoppar på fibersand och jag oroas sällan av sår och skavanker. Mina kompisar får gärna rida och jag tror inte på mirakelmetoder. Ju bättre vi rider ju bättre kommer våra hästar att må.

Men idag ville min oro inte lägga sig. Kakan var dålig och ville varken dricka eller bajsa. Aptiten var varierad men humöret var uppåt. Jag spenderade många timmar i stallet idag, med promenader och longering, fjäsk-matning och pyssel. Tillslut fick veterinären komma ut för att sonda i henne vatten även om något riktigt problem aldrig kunde konstateras. För hon var lika glad som vanligt. Men det gör ont att se på och fundera på vad som skulle kunna hända när någonting sånt här missas.

Det finns många saker man kan vara noggrann med när det kommer till hästar. Jag har provat på flera sätt, allt ifrån att sköta hästar i tävlingstall till ”industristall”, hästhållningen på ridskolan strömsholm och det egna sättet när du har ett gäng hästar att rida i skogen där ingen någonsin kommer att se dig. Det är skillnad helt klart, men det enda som egentligen är relevant är väl hur hästarna mår? Olika saker kommer alltid att prioriteras men jag är tveksam till om hästarna som får sina hovar lackade och svansen borstad innan ridpasset mår bättre än de som inte får det? Jag vet vilka saker som jag prioriterar och vart mitt fokus hamnar när jag är i stallet. Jag vet vilka detaljer jag aldrig skulle missa och vilka jag lätt ser förbi.

Med erfarenhet kommer prioriteringar och jag har gjort mina misstag. Dyra sådana, och dom tänker jag aldrig göra om. Så om skydden är skitiga när det är dags att rida ut är det mitt minsta problem. Det enda som är viktigt är att dom mår bra och att jag gör allt vad jag kan för att det ska förbli så. 

IMG_7721
Foto: Alexandra Sjöblom ©

2020 – Bring it on


Firade in det nya året tillsammans med delar utav klassen. Precis som jag har gjort de senaste två åren. Det tar mig tillbaka till det där första året i skåne, när vi tände tomtebloss vid tolvslaget på en parkering strax utanför flyinge samtidigt som vi såg fyrverkerierna färga himlen ovanför Södra sandby. Då kände vi i princip inte varandra, iallafall inte jag som bodde och umgicks med en annan del av klassen det första året. Tänk att några av dessa personer skulle komma att stå mig så nära nu när programmet lider mot sitt slut. Jag är verkligen lyckligt lottad att jag får spendera min vardag med människor jag genuint tycker om och inspireras av. Det är en lyx att få umgås med er varje dag ♥

2019 innehöll mängder av utmaningar, tuffa beslut och stora förändringar. Många tårar men kanske lika många skratt. Tveksamheter och mängder av frågetecken. Men såhär i efterhand är jag glad över att jag fått ta mig igenom allt det svåra, för det har gjort att jag kan se på saker ur nya synvinklar. Jag kan förstå att mitt värde inte sitter i andras åsikter om mig eller i mina prestationer. Jag känner mig tryggare och starkare, säkrare på vad det är jag vill och hur jag kan tillåta mig att prioritera mig själv i första hand – och att det inte gör mig till en sämre människa utan snarare tvärtom. Det bästa med 2019 var att jag fick chans att köpa Tequila och att Kakan efter många månader med boxvila och sen sjukhage fick börja sättas igång igen.

Jag går in i 2020 med höga förväntningar och stora drömmar. Jag ser fram emot att fortsätta umgås med personer som skapar ett mervärde i mitt liv, som uppmuntrar och gör mig till en bättre människa. Jag ser fram emot att slutföra hippologprogrammet och förhoppningsvis stå med en kandidatexamen i slutet av terminen. Jag ser fram emot att träna och bli bättre på det jag älskar att göra. Att sätta målen högt och göra allt för att nå dit. Jag ser fram emot att må så bra som det bara går och göra saker för att det ska fortsätta vara så. Det här kommer att bli fantastiskt och jag tänker inte tillåta det att bli någonting annat.

Tack 2019, du lärde mig mycket och jag är tacksam för både de mörka molnen och ljusglimtarna.