Årets sista start


Jag är så glad att jag spricker. Tillbaka på tävlingsbanan igen och det bättre än jag vågat föreställa mig. När Tudelu blev såld och flyttade i somras och jag skrev under kontraktet för Kakan så visste jag att jag skulle få lägga tävlingskläderna på hyllan ett tag framöver och fokusera på annat. Men med facit i hand, jag älskar att träna och tävla. Älskar att sätta mål och att gå in i prestationsbubblan i samma sekund som jag beträder banan.

Jag har känt Tequila i sex veckor nästa vecka. Det vill säga att jag har egentligen inte ridit henne speciellt många gånger. Vi har hopptränat fyra gånger, tävlat en gång och sedan har vi bara försökt att lära känna varandra, hitta knappar och utforska gränserna.

Idag åkte vi till Lurbo ridklubb för att göra årets sista start och med det gjorde vi även debut i 120cm, för mig blev det min första 120cm sedan 2015 då jag startade någon på Krypton som inte gick så bra men också min första 120cm på storhäst. Det känns som någon slags milstolpe att vara här igen. För när det inte fungerade med Krypton var vi övertygade om att det var min ridning som störde tills vi insåg att jag hade ont.

Två klasser avklarade idag iallafall. En så bra grundomgång i 110cm men en dålig sväng i omhoppningen gav ett nerlag. Det blev för mycket innertygel, tappade ytterskänkeln och det blev ett galoppsprång för mycket. I andra klassen red jag helt enligt plan fram till sista linjen där jag insåg att det skulle bli trångt i kombinationen om jag hade kommit inhoppande på fem språng så därför red jag på ett extra språng. Så två klasser med ett nerslag i varje, det är jag ändå väldigt nöjd med. Ser fram emot vinterträningen nu och sedan tar vi våren som den kommer. Det här kommer att bli så roligt!


Nu har jag en trasig tumme som jag måste se över. Lyckades göra illa den igår och red bandagerad idag. Ser om jag kan få den kollad i veckan så att vi kan se så ingenting är sönder. 

 

Frusna tår, en bra debut och alltid på språng


Livet som Hippolog, tidiga mornar och sena kvällar. Det sammanfattar väl livet just nu. Det är få utbildningar där skoltiden inte alltid är schemalagd och gårdagen var längre än andra dagar. Min klocka ringde 04.00, utsläpp i mitt egna stall och på skolan började vi med vår stalltjänst hela gruppen kl 06.00 och vid 07.45 promenerade vi upp till Gula ridhuset för lite hoppning tillsammans med våra skolhästar. Nemo hoppade fint och jag fick order om att sluta bete mig som en geting när jag styr på hinder. Det var en ganska bra beskrivning av mitt attackerande när jag ser en distans som jag vill ta. Nemo är snabb att svara fram men problemen kommer efter när jag samla ihop som jag jagat iväg.

Banbyggnation 09.30, en snabb tur hem efter för ombyte och vidare mot Tequila. 12.30 var vi lastade och påväg mot Strömsholm. Tequila och jag hoppade skolklassen som var en 110cm bed: A:0/A:0. En nerslag på första i omhoppningen som var ett räcke in i en kombination. För övrigt gjorde vi en väldigt bra runda som jag är mycket nöjd med. Tänk att det kan kännas så enkelt när man sitter på en häst som man verkligen klickar med. Vi tränar vidare i vinter och redo för nya utmaningar till våren! Det ser jag verkligen fram emot.

Efter tävlingen stod jag funktionär hela kvällen och åkte från Strömsholm vid 21.00 tiden för att ta hand om min egen häst. Det finns en sanning i att ridsporten är en livsstil. För ibland undrar jag vad det är som får oss att orka varje dag. Det måste väl vara allt det vi får tillbaka? Allt det där som får oss att må så himla bra. För någonting måste ju få oss att orka kliva upp när klockan ringer samma tid dagen därpå.


img_9080
Bästa Hipp2 som är med och arrangerar helgens tävlingar! Tacksam att jag får spendera dagarna med dessa människor! Det svåra blir alltid mycket enklare när man är omgiven av människor med samma driv som en själv.

Ett bra avslut på vecka 39

Igår somnade jag utan några större problem, det räckte med att bara lägga huvudet på kudden för att tröttheten skulle smyga sig fram. Jag behöver bli bättre på att stanna upp och njuta av allt det som sker. För igår var en sådan dag där jag på riktigt kände att det här kan jag göra i resten av mitt liv.

Det är värt att åka till Strömsholm innan morgonfodringen när Hjärtat dansar fram på lina i ridhuset. När hon helt avspänt gör avsaktningar och igångsättningar, skrittar ute på linan utan att fokusera på annat än på mig.

Direkt därifrån fick jag åka hem och byta om, åka till Hallsta ridklubb där Gasira gick två klasser med mig och Goldie en klass med mig och en klass med sin ägare. Gasira behövde en runda att kika av sig och hoppade sedan andra klassen felfritt. Goldie gjorde två kanonrundor felfritt. Jag trivs så bra på ponny, det kommer jag antagligen alltid att göra. Gasira är något utav en drömponny i mina ögon och jag tycker verkligen så mycket om henne även om hon har mycket i huvudet ibland. Samma gäller Goldie, så himla trevlig och för honom har många spärrar släppt och det var så himla roligt att se Julias runda tillsammans med honom.

Ännu ett snabbt ombyte för att rida ut tillsammans med Bella på skolhästen Spitfire. Galopp runt slottet i en värmande eftermiddagssol stod på schemat, det trivdes vi alla med. Ackurat fick sedan lotsa mig runt i ridhuset med lite lättare dressyrjobb. Jag passar på att rida allt jag kan när jag inte har någon egen att rida. Jag tror att timmarna i sadeln kommer att ge mig någonting även om det inte för tränare. Envishet och ödmjukhet kommer att löna sig med tiden.

img_3664

Avesta Ridklubb 28/7


En start blev av den här helgen trots allt. Tanken var att tävla fredag-söndag men Tudis två starter blev strukna. Goldie var iallafall på plats i Avesta den här morgonen och leverade med en felfri runda i 90cm på deras storhäst tävling. Jag tror att både han och jag var nöjda när vi kom ut från banan och jag känner mig väldigt nöjd över resultatet.

Utan några egentliga förväntningar så tog vi det här som en träning. Goldie har inte tävlat speciellt mycket så tanken är att han ska komma ut och se lite mer av världen för att ha lite mer rutin i bagaget. Han tog det hela med ett lugn och det får han en guldstjärna för.

Att tävla är verkligen bland de roligaste jag vet. Som den riktiga vinnarskallen jag är så vill jag mer än gärna vara ute varje helg men det spelar egentligen ingen roll vad för slags tävlingar, vilka hästar eller vilka klasser. Med tävling kommer ett slags kvitto på det som man har tränat på, man kommer hem med ett facit på hur väl man har gjort sin hemläxa. Sedan är givetvis inte resultatet allt, en utav de bästa rundorna jag har gjort slutade med två nerslag. Men för en själv är det nyttigt och utmanande. Jag får helt enkelt fortsätta att samla rutin på tävling och se vilka mål jag kommer att kunna sätta i framtiden.

IMG_5763
Alla bilder fotade av Hedda – heje.foto @ instagram 

Köpings Ridklubb – 7/7

img_5466

Jag vill verkligen inte inleda med att klaga på vädret så jag får helt enkelt skriva att regnet var välbehövligt nu i torkans tider. Regnet vräkte ner inatt när jag var upp för att dricka vatten och jag blev tvungen att dra igen fönstret som jag hade på vid gavel. Hästarna fick iallafall komma ut i hagen precis lagom till när det hade slutat och jag kunde göra klart stall och packa utrustning inför tävlingen medan Tudelu åt sin frukost.

Det blev en mindre intressant tävlingsdag idag då varken vädret eller resultaten var någonting märkvärdigt. Jag fick ett tråkigt nerslag på hinder nummer tre och blev lite forcerad resten av banan. Jag förstår verkligen inte hur svårt det kan vara att bara åka med ibland, varför försöker jag alltid att lägga mig i? Mellan hinder nummer ett och två började jag backa av lite för mycket och red därför på lite framåt mot nummer tre som var ett räcke, det blev flackt och vi tog med oss den. I övrigt hade jag en trevlig känsla genom banan och det kändes som att Tudi tyckte om den större gräsbanan som Köping har och sedan de svalare vädret.

Efter idag ska Tudi få lite sommarlov. Det tycker jag att hon förtjänar i och med den här våren, alla tävlingar som vi tryckt in sedan vi kom hem och med tanke på att hon blir väldigt påverkad utav värmen. Min plan är dock att hon ska komma ut och röra sig lite under vilan ändå eftersom hon gärna blir stående i hagen. Under den här tiden tänkte även jag försöka mig på att ha lite sommarlov och planera inför den kommande hösten. Det kan nog inte bli annat än bra!

Tävling och Glad Midsommar

Vilken härlig känsla det var att gå i mål igår efter 110cm klassen. Jag har ridit några 110 men inte speciellt många alls. De på flyinge som jag red var bara bedömning A, alltså en grundhoppning där man endast behövde vara felfri. De två som jag red här hemma innan gårdagen har jag rivit redan i grunden men nu igår så lyckades vi sätta en felfri ritt både i grund och omhoppning. Det känns som att vi blir säkrare tillsammans och det kändes bra när jag gick banan till 115cm klassen som var efter men tyvärr så tog energin slut och jag orkar inte riktigt supporta henne när jag måste rida på styrka. Så vi fick ett stopp på hinder nummer tre och tidsfel med det. Men i mål kom vi och det får vi vara nöjda med!

På morgonen var jag ute och red två ponnysar, en som jag precis börjat hjälpa till med och sedan Gasira som red lite innan jag flyttade till skåne i höstas. Båda är väldigt fina och det var framförallt roligt att rida Gasira igen eftersom jag trivs väldigt bra med henne. Fick hoppa några språng också och hon hoppar mig ur sadeln endel språng!

Något negativt går såklart att hitta även denna dag, det regnade i princip hela dagen och jag var blöt och kall ända in på kroppen efter morgonens ridning och fick byta om till torra kläder innan vi åkte på tävling. På tävligen höll regnet i sig och efter några timmar där var varje kroppsdel genomkall och blöt. Man bör inte klaga på regnet med tanke på vattenbrist och torka men just igår kändes regnet mindre välkommet.

img_5254img_5255img_5245img_5243img_5244

Nyby Torshälla Ridklubb – 10/6


Det blev en varm men kort dag i Nyby Torshälla där jag och Tudelu hoppade en 110cm klass tillsammans med 4fel. Det var få starter under dagen och jag hade räknat med en betydligt längre dag men lagklassen som var innan min klass gick fort då det inte var tillräckligt många felfria för att ha en omhoppning.

En pigg Tudi i värmen ledde till att jag gjorde lite dumma missar men vi är glada att vara på banan igen och speciellt nu när utesäsongen är igång på riktigt. I den här klassen plockade jag in ett extra galoppsprång på två linjer då jag trodde att jag hade en mycket större galopp än vad jag i själva verket hade. På den andra linjen kom nerslaget och det blev alltså ingen omhoppning för oss men vi är nöjda och glada iallafall. Det är vår tredje 110cm tillsammans och det känns lätt och roligt att styra runt. Men till nästa gång får jag tänka på att följa galoppen framåt så som jag har gjort när jag ridit inomhus för att hon ska räcka fram. Jag har en tendens att tänka alldeles för mycket när jag rider och då blir det oftast fel.

Planen nu är att hon kommer att starta på Hallsta Ridklubb nästa helg 100cm och 110cm för att veckan därpå starta på Vänsta Ryttarförening 110cm och 115cm.

DSC_0038DSC_0045Skärmavbild 2018-06-10 kl. 14.17.09

Tävlingstisdag

Vilken lyckad tisdag det blev, ikväll kommer jag att gå och lägga mig med ett leende på läpparna. Tudelu presterade bättre än någonsin idag och jag red väldigt bra i andra klassen. Agnes var snäll och knoppade Tudi så att hon kunde glänsa lite extra. Jag har verkligen en grej för knoppade hästar, tycker att det känns som att man har ansträngt sig lite extra när hästarna är knoppade, det är en liten detalj som gör sådan skillnad.

Vi red två klasser, en 100cm och en 110cm. Till första klassen blev det lite oflyt på banan. Jag var inte helt säker på banan och Tudi var piggare än vad jag hade förväntat mig så jag blev hård och orolig i handen vilket gjorde att vi inte fick någon ordentlig rytm. Men vi var felfria och nöjda över att vara tillbaka på banan igen efter vinteruppehållet. Mellan klasserna fick Tudi beta och jag gick banan och förberedde för nästa klass. Tog några språng innan jag gick in på banan och sedan gjorde jag en runda som jag är väldigt nöjd över i 110cm klassen. Red framåt på alla distanser så att jag nästan fick det trångt. Jag hade haft lite svårt att räcka fram eftersom jag inte haft tillräcklig bra galopp.

Det var helt omöjligt för at Tudi att stå still för fotografering så det här är det bästa som blev.

Klasserna idag var enbart bedömning A, vilket innebär att alla felfria blir likaplacerade. Jag och Tudi fick alltså med oss två rosetter hem. Vi ska se om vi kommer att hinna med ytterligare en start här nere på Flyinge innan vi ska åka hemåt igen. Flyinge ska ha en till eftermiddagstävling och det är precis lagom för oss att starta.

Nu kör vi på och samlar rutin på 110cm klasser och hoppas på att kunna starta det med omhoppning när vi kommer hem. Hittills är vi mycket nöjda med det vi har gjort och jag vill inte stressa fram någonting utan känna mig trygg i uppgiften och fortsätta att lära mig hur jag ska rida Tudi på bästa sätt.


img_3653

Flyinge Ryttarförening

Älskade Tudelu♥ Två rundor idag med olika resultat. Ett stopp i första klassen där vi inte riktigt var överens om vägvalet och Tudi kände för att rida omhoppning redan i första klassen som var en bedömning A. I andra klassen var det omhoppning och då var Tudi lite tröttare och vi fick kämpa lite för att orka runt i svängarna. Omhoppningen gick trögt men vi svängde snävt och snabbt. Felfria och en vinst med oss hem!

Nu laddar vi för en ny vecka och har inte kikat på några fler tävlingar ännu. Ska träna vidare och försöka få lite mer struktur och ordning på ridningen. Vi kommer få en hopptränare hit som jag kommer att börja rida för är tanken. Några fler turer till galoppbanan behöver vi, så i veckan planerar jag minst en tur dit, helst två. Kommer dock ha en tuff vecka med ridvecka och stalltjänst-vecka så det blir långa dagar.

Tävlingsdebut i skåne


Fantastiska Tudelu♥ Tänk så roligt det kan vara att rida? Det kröp i hela kroppen på Tudi idag när det var dags att rida till Flyinge. Jag tror att hon kände på sig något redan när vi började knoppa på morgonen. Hon var laddad från tårna under framridningen och hon blir sådär larvigt glad. Ålar med kroppen, vill gå på tvären, letar spöken i hörnen och tacktar i skritten, allt man tänker att lugna Tudi aldrig skulle göra. Så himla go hon är. Hoppade så fint på framhoppningen att jag riktigt kände vilka fina språng hon gjorde.

Lekte runt 90cm som var första klassen och red en så bra runda. Det är mycket som börjar sitta för oss nu och jag var inte helt beredd på att behöva bromsa för att få plats med mina galoppsprång på de relaterade linjerna. Till andra klassen var hon lika laddad om inte mer. Fick lite för mycket i handen att jobba med och kom dumt in i kombinationen. Hade antingen behövt hållt ihop henne tidigare för att få in ett extra språng till insprånget eller bara suttit kvar och rätat på mig ordentligt mellan A och B. Istället bromsar jag lite för sent och hamnar i ett mellanläge där hon hoppar stort och åt vänster. Så jag drog med mig hinderstödet med hela benet på B-hindret. Hoppade iallafall mycket fint resten av banan. Sådant som händer men jag är så himla nöjd ändå. En otroligt bra känsla och vi båda gick ut från banan och var glada, vilket är absolut viktigast. Lite mer träning och sedan letar vi rätt på någon mer tävling!

Det är skönt att vi bor så pass nära flyinge att det bara är att sadla på hemma och rida iväg. Mellan starterna fick Tudi stå i vagnslidret där vi gör iordning skolhästarna för ridning. Hon tyckte det var mindre roligt men är ändå så snäll att hon finner sig i det. Nu njuter hon i hagen istället och enligt väderleken så ska det bjudas på fint väder från och med imorgon! Underbart och behövligt!